VM i Trondheim: Skidåkarnas kritik mot fossilreklamen

Reklamtält i Trondheim. Bild: Folk mot fossilmakta

Trycket på organisationer och arrangörer inom vintersport att agera mot fossilreklam ökar, och det kommer såväl utifrån som inifrån, från skidåkarna själva. Inom loppet av en vecka publicerades två upprop från toppskidåkare om behovet att rensa bort fossilreklam från vintersporten. 

Det första var ett öppet brev till Vasaloppet där 55 svenska toppskidåkare uppmanar arrangörerna att avsluta sitt samarbete med oljebolaget Preem. En vecka senare skrev 29 elitåkare vid VM i Trondheim på ett upprop där de bland annat uppmanar det internationella skidförbundet, FIS, att anta regler för sponsring som innebär att fossilreklam utesluts.

Hur gick det till när ett antal elitskidåkare prioriterade förhandlingar om klimat med aktivister mellan sina VM-lopp? Inför femmilen i skid-VM i Trondheim krävde nätverket Folk mot fossilmakta att arrangören skulle sätta stopp för sponsoravtalet med oljebolaget Equinor, annars skulle de sätta sig i skidspåren. De ville berätta en annan historia än den som skid-VM och oljebolaget kommunicerar. Kontakter tog mellan aktiva skidåkare och aktivisterna, samtal som under fredagen den 7 mars ledde till elitåkarnas upprop mot fossil sponsring och vintersportens klimatansvar. 

Bland de skidåkare som skrivit under finns Frida Karlsson, Oskar Svensson, Märta Rosenberg och Truls Gisselman. Uttalandet har även skrivits under av elitåkaren Björn Sandström, som är en av initiativtagarna till det öppna brev till Vasaloppet. 

I VM-åkarnas upprop refererar de till FN:s generalsekreterare António Guterres uppmaning att bryta banden med fossilindustrin och stoppa den fossila reklamen: ”Vi som idrottare anser att idrottsevenemang, som världsmästerskapen i skidåkning här i Trondheim, bör ta FN:s generalsekreterares ord på allvar.”

Skidåkarna har för avsikt att skapa en koalition med klimataktiva inför Internationella Snowboard- och Skidförbundets (FIS) kongress i juni, och att tillsammans utarbeta förslag till FIS på två områden: 

1. Att utveckla riktlinjer för sponsring som prioriterar partners som visar ett genuint engagemang för klimatledarskap och vintersportens långsiktiga framtid. 

2. För FIS att ta en ledande roll i klimatomställningen genom att använda sin röst och sitt inflytande för att driva på för en hållbar framtid för vintersport. Detta görs genom underskrift av Fossil Fuel Treaty.

Det är strategiskt viktigt att påverka FIS – internationellt har organisationen en central roll inom vintersporten och den behöver också granska sina egna sponsoravtal. FIS nuvarande avtal med Audi leder till att företagets utsläpp ökar med 103 000–144 000 ton CO2e per år – vilket motsvarar utsläppen från att bränna 238 000–333 000 fat olja (Dirty Snow 2024). 

Mot bakgrund av protesterna i Vasaloppet och skid-VM har New Weather och Protect Our Winters Sweden skrivit ett öppet brev till skid-VM i Falun. I brevet uppmanas arrangörerna att ta avstånd från fossilreklam och bli en föregångare.

---

Läs mer: 

Toppskidåkare i öppet brev till Vasaloppet, på engelska här.
Upprop från skidåkarna i Trondheim.
Bakgrund och beskrivning av händelserna i Trondheim.
Öppet brev från New Weather och POW till skid-VM i Falun.

Den växande kritiken mot Vasaloppets fossilreklam

Emil Johansson vid starten av Stafettvasan. Foto: Adam Karls Johansson

I helgen ägde det 101:a Vasaloppet rum, i slask och tö. Men det var inte det enda sättet som klimatfrågan gjorde sig kännbar på – veckorna inför loppet växte sig kritiken mot Vasaloppets samarbete med och reklam för oljebolaget Preem allt starkare.

Det började med att New Weather i början av februari lanserade kampanjsajten Rädda Vasaloppet som med ironi uppmärksammar hur två av Vasaloppets huvudsponsorer smälter snön med sina utsläpp. På sidan finns tips på hur du kan göra din röst hörd, genom att exempelvis maila Vasaloppets ledning eller som vasaloppsåkare bära svart mössa i tyst protest. 

Veckan därpå, den 21 februari, släppte vi rapporten Snow Angels med siffror på svenska befolkningens attityder till fossil reklam inom vintersport i allmänhet och Vasaloppets Preem-reklam. Opinionsundersökningen, som Novus genomförde i januari, visar att 55 procent av svenskarna vill se ett slut på Vasaloppets reklam för Preem.

Denna nyhet rapporterades bland annat i Dagens Nyheter där Vasaloppets vd Johan Eriksson fick frågan om det har någon betydelse vad en sponsor representerar. ”Definitivt, i allra högsta grad”, svarade Eriksson. Och på följdfrågan om vad Preem representerar för Vasaloppet svarade Eriksson: ”Omställning”. 

Det är obegripligt att ett oljebolag med 98 procent fossil produktion och en årlig reduktion av CO2-utsläppen med 0,3 procent per år kan uppfattas som en föregångare inom omställning. Men på något sätt blir det desto mer begripligt varför omställningen i samhället går så långsamt, om det är Preem som är måttstocken. Det faktum att fossilindustrin har ett alltför stort inflytande uppmärksammades i juni förra året av Antònio Guterres, då han uppmanade alla världens länder att agera för att stoppa fossil reklam, liksom även PR-byråer att släppa allt samarbete med fossilindustrin. 

Den uppmaningen bör även hörsammas av vinteridrotten. Ironin är uppenbar; oljebolag och biltillverkare bidrar till att smälta snön med sina utsläpp, den snö som vi alla älskar och som vintersporten är helt beroende av. Och det är många som tycker detta är fel; I samma Novus-undersökning framgår att hela två tredjedelar av den svenska befolkningen anser att fossil reklam inte hör hemma i vintersport. 

Och stödet växer i folkrörelser och organisationer, under Vasaloppsveckan gick Protect Our Winter (POW) i Sverige, Norge och Finland ut med en uppmaning till vinteridrotten att bryta banden med fossilindsutrin och vägra fossil sponsring och istället utveckla klimatvänliga sponsorstrategier. Vasaloppsgruppen inom Rebellmammorna skrev en debattartikel i Dagens ETC med uppmaningen till Vasaloppet att säga upp avtalet med Preem, och de genomförde en vinterparad under loppet med parollen: Vasaloppet måste dumpa Preem. Greenpeace har startat en namninsamling med samma uppmaning. 

Sydsvenskan gjorde ett helt uppslag som även beskrev både Rebellmammornas och New Weathers protester. Och på torsdagen gjorde Mora Tidning ett uppslag och en intervju med tidigare landslagsåkaren Emil Johansson Kringstad som annonserade att han skulle köra stafettvasan med den svarta mössan - som en tyst protest. Och han var inte ensam, under Vasaloppsveckan genomfördes denna tysta protest av ett flertal vasaloppsåkare - i Tjejvasan, Öppet Spår och självaste Vasaloppet. 

Mössan med texten Ban Fossil Ads talade sitt tydliga språk, och Emil sammanfattade sina tankar i målgången i Mora för SR P4: “Jag tycker det är orimligt att Vasaloppet som är så beroende av snön hjälper Preem att sportswasha sig själva, och på ett sätt legitimera fossila bränslen. Men det värsta kanske är, jag tror inte Vasaloppet tänker på det, att de underminerar allvaret i klimatkrisen – och det är jag trött på.”

Dagen därpå, fredagen den 28 feb, tog 55 toppskidåkare ställning i ett öppet brev till Vasaloppet som publicerades i Aftonbladet, “Tiden är knapp om vi ska rädda snön och vår älskade längdskidåkning. Därför behöver Vasaloppet, och vintersporten i stort, bli en aktiv kraft för att minska utsläppen och som ett led i detta sluta göra reklam för oljebolag och andra fossiltunga företag som bidrar till att smälta snön med sina utsläpp.” 

SVT Sport gjorde intervju med elitskidåkaren Björn Sandström, en av initiativtagarna till brevet, där han kommenterar Vasaloppets Preem-samarbete: “Det är absurt ur den synvinkeln: att ha nåt så fantastiskt som Vasaloppet och samtidigt marknadsföra den fossila eran”. Elitskidåkaren Max Novak, som sedermera kom trea i Vasaloppet på söndagen, konstaterar i samma artikel att det var självklart för honom att skriva under. 

Julia Angelsiöö, som slutade på 16:de plats av damerna i söndagens Vasalopp, beskriver i Upsala Nya Tidning att det också för henne var givet att skriva under, och att hon anser att Vasaloppet måste tänka om: “Det känns som väldigt mycket greenwashing och det är något av det värsta, det är väldigt fult”. 

Vad blev då Johan Erikssons kommentar på den samlade kritiken? Han upprepade gång på gång att Vasaloppet står för omställning, och hoppades att kritikerna “funderar ett varv till”. Vi passade då på att göra en granskning av Preems omställning, som visar bland annat att Preem minskat sina utsläpp med 2,6 procent på åtta år – i genomsnitt 0,32 procent per år. 

Låt oss hoppas att Vasaloppets organisation tänker ett varv till. Tänk om Vasaloppets 102:a lopp år 2026 kunde vara rent från fossil reklam? Det skulle vara viktigt för att minska de utsläpp som orsakas av att fossilreklamen. Och viktigast av allt, för att Vasaloppet genom att vägra vara ett redskap för fossilindustrin då också upphör att bidra till att underminera klimatfrågan – precis som Emil Johansson Kringstad säger när han intervjuas vid målgången med sin svarta mössa.

Öppet brev: Kan Falun bli fossilreklamens Calgary?

Protect Our Winters och New Weather har skrivit ett öppet brev till ledningen för Falun 2027, organisationen som ska arrangera nästa skid-VM. Vår förhoppning är att Falun vågar ta ställning mot fossilreklam på samma sätt som Calgary i Kanada tog ställning mot tobaksreklam 1988. Efter decennier av massiv reklam för tobak inom idrotten tog den kanadensiska OS-kommittén ställning mot tobaksreklam och gjorde vinterspelen till de första spelen utan reklam för tobaksindustrin. Ett beslut som i förlängningen ledde till att tobaksreklam för alltid bannlystes från OS och idrotten i stort.

Kommer Falun 2027 att ta den chansen? Eller gräva ned huvudet i sanden och fortsätta med skidsportens ekonomiska fossilberoende, som Vasaloppet?

Läs brevet här.

Läs mer om tobaksreklam inom idrott här.

New Weather granskar: Preems omställning

Vasaloppet och Preem: hand i hand mot en fossilfri framtid? Bild: Dave Goudreau

Hand i hand ska Vasaloppet och Preem gå mot en fossilfri framtid – i alla fall om vi får tro Vasaloppets ledning. Båda har som mål att bli fossilfria år 2035. Men för Preems del finns varken kompass eller karta som visar hur det ska gå till. I verkligheten minskar Preems utsläpp med en bråkdel av vad som krävs, 0,3 procent per år, och planerna för framtiden är minst sagt oklara.

Preem

Preem är Sveriges i särklass största oljebolag och näst största utsläppskälla av växthusgaser efter SSAB. Men företaget har alltid gjort stor affär av sina investeringar i förnybar energi. Vi är många som minns reklamfilmer där skidlegendaren Gunde Svan sprang runt i skogen och pratade om att tallkottar kunde bli förnybar bensin och diesel.

En av de aktörer som har svalt Preems argumentation är arrangörerna av världens största skidlopp, Vasaloppet. Preem har varit huvudsponsor sedan 2009. Oljebolaget är nu så insyltat i arrangemangen att det allt mer framstår som Sveriges största reklamjippo för ett oljebolag. Preems varumärke syns överallt och leder, enligt Preem själva, till en ökad försäljning av bränslen.

Se i full storlek

Figur 1. Preems produktion 2023

De senaste siffror som finns om Preems bränsleproduktion är från 2023. Enligt årsredovisningen bestod 98 procent av fossila drivmedel, bara drygt två procent var förnybart (figur 1). Det kan påpekas att det är en avsevärt mindre andel än vad den svenska reduktionsplikten för bränslen som säljs på bensinmackar kräver – även sedan den har sänkts: sex procent och från sommaren 2025 tio procent.

Preems omställning

Vasaloppets försvar för samarbetet med Preem är att oljebolaget har höga målsättningar i sitt klimatarbete och hjälper Vasaloppet att ställa om och bli fossilfritt. Exempelvis fick Vasaloppets vd frågan ”Vad representerar Preem för er? i en intervju med Dagens Nyheter. Svaret blev: ”Omställning”.

Så hur ser Preems omställning ut? Alltså skiftet från fossila bränslen till fossilfria. Det viktiga i det sammanhanget är inte produktionen av förnybart bränsle, utan om utsläppen från fossila bränslen minskar. Det är det avgörande för klimatet.

En sådan granskning måste ta hänsyn till bolagets hela utsläpp, inte bara de som sker vid Preems anläggningar i Sverige. Vi behöver räkna in utsläpp som sker som en konsekvens av företagets verksamhet, till exempel vid utvinning av råvaran, transporter och, inte minst, de som orsakas när Preems bensin, diesel och andra bränslen används. Detta kallas utsläpp från hela livscykeln, eller Scope 1–3. Preem kallar det ”hela värdekedjan”.

Tyvärr presenterar inte Preem sådana uppgifter före 2016, så vår granskning av omställningen är begränsad till åren 2016–2023.

Utvecklingen imponerar inte. Förutom 2018, då utsläppen var rekordhöga, ligger de kring 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år under hela perioden. År 2023 var de endast 1,3 miljoner ton lägre än 2016, en minskning med 2,6 procent på åtta år – i genomsnitt 0,32 procent per år. Se figur 2.

Se i full storlek

Figur 2. Preems utsläpp av koldioxid (CO2e) åren 2016–2023, scope 1–3. Källa: Preems årsredovisningar.

Några high-lights från Preems årsredovisningar under perioden:

• År 2018, nio år efter att Vasaloppets arrangörer inledde ett samarbete med Preem, var utsläppen rekordhöga – och företaget hade fortfarande inte antagit något mål för minskade utsläpp. Inriktningen för företagets kommunikation hade desto tydligare mål i årsredovisningen: ”Målet är att vi ska uppfattas som det mest hållbara varumärket inom vår bransch.”

• Året därpå, 2019, antog Preem för första gången ett långsiktigt klimatmål för verksamheten. Hela ”värdekedjan” skulle bli “klimatneutral” år 2045. Det innebär att alla utsläpp skulle elimineras eller ”kompenseras” på något sätt. (Sådan kompensation är hårt kritiserad, men det går utanför ramarna för dagens ämne.)

• Preem ansökte 2016 om tillstånd att få bygga ut sitt fossila raffinaderi i Lysekil och fördubbla utsläppen därifrån. Dessa planer grusades dock av opinionen och övergavs år 2020.

• I årsredovisningen för år 2021 angav Preem att företaget hade antagit ett nytt och tuffare klimatmål: utsläppen från hela värdekedjan (scope 1–3) skulle reduceras med 90 procent till 2035 och de utsläpp som inte kunde elimineras skulle kompenseras. Det är ett mål som sammanfaller med Vasaloppets mål som att bli fossilfritt samma år.

• I den senaste årsredovisningen (för 2023) finns en ”transitionsplan” som utan förklaring anger att produktionen av fossila bränslen år 2030 beräknas bli 14 miljoner kubikmeter, en minskning med 2,5 miljoner kubikmeter från 2023 (15 procent på sju år). Från 2030 finns ingen uppgift över huvud taget om hur resten av den fossila produktionen ska ersättas, bara att ”den fossila produktionen och den totala produktionskapaciteten anpassas till framtidens lägre behov.”

Utsläpp från raffinaderierna

Preem har två raffinaderier, ett mindre som ligger i Göteborg och det stora raffinaderiet i Lysekil. För att få en bild av omställningen sedan 2009 då Vasaloppet inledde sitt samarbete med Preem, kan vi betrakta utsläppen från enbart raffinaderierna i Sverige, det vill säga scope 1, under perioden 2009–2023. Figur 3.

Se i full storlek

Figur 3. Preems utsläpp av CO2e från raffinaderier i Sverige, 2007–2023, scope 1. Källa: Preems årsredovisningar.

Bortsett från en nedgång under pandemi-åren 2019 och 2020 är mönstret att utsläppen har minskat något sedan samarbetet med Vasaloppet inleddes 2009, men de ligger kring två miljoner ton per år. Jämfört med 2022 ökade dessutom utsläppen 2023 något.

När vi jämför utsläppen från raffinaderierna 2009 med 2023 ser vi att minskningen är cirka 220,000 ton. Det innebär ungefär tio procent på femton år, eller i genomsnitt 0,7 procent per år.

Framtiden

Preem kommunicerar gärna sina investeringar i produktion av förnybara bränslen, vilket inte är relevant för klimatet om det inte innebär minskade utsläpp av CO2e. I företagets årsredovisningar och andra material är det svårt att hitta uppgifter om hur utsläppen av CO2e i hela värdekedjan ska minska med 90 procent till 2035. En sådan minskning innebär en reduktion med cirka tio procent per år, vilket kan jämföras med reduktionen hittills sedan 2016 : 0,3 procent per år.

Företaget investerar (och kommunicerar) kraftigt i insamling och lagring av växthusgaser (Carbon Capture and Storage, CCS) från raffinaderierna. Tanken är att koldioxid ska filtreras bort från skorstenarna, samlas i tankar, fraktas till Nordnorge med fartyg och sedan pumpas ned i gamla borrhål i Nordsjön.

I årsredovisningen 2018 lovade företaget att ”ha fullskalig insamling och lagring av koldioxid, så kallad CCS, på plats till år 2025”. Det beräknades minska raffinaderiernas utsläpp med ungefär 25 procent. Löftet upprepades i årsredovisningen 2019, men har sedan skjutits upp till år 2030. Många tvivlar på tekniken som är väldigt dyr och osäker, men även om den förverkligas är det en marginell åtgärd som endast minskar företagets utsläpp i hela värdekedjan med högst en procent, 500,000 ton av 50 miljoner.

Den stora frågan för Preems omställning av hela värdekedjan är hur företaget ska minska utsläppen från sina bränslen i utvinnings- och användarledet. De står för merparten av bolagets utsläpp och först här, i ett sekundärt läge, kommer investeringarna i fossilfria bränslen in.

För att ersätta de fossila bränslen som företaget producerar idag krävs i storleksordningen 20 miljoner kubikmeter förnybara bränslen. År 2023 producerade Preem knappt 400,000 kubikmeter och endast 11 procent av råvarorna kom från Sverige. Bolaget planerar att öka sin produktion till fem miljoner ton år 2030. Varifrån resten ska komma är en gåta.

Eller som bolaget skriver i sin årsredovisning: ”Att i hård konkurrens säkra försörjningen av de råvaror som krävs för att nå målet om en klimatneutral värdekedja år 2035 är utmanande.”