Hand i hand ska Vasaloppet och Preem gå mot en fossilfri framtid – i alla fall om vi får tro Vasaloppets ledning. Båda har som mål att bli fossilfria år 2035. Men för Preems del finns varken kompass eller karta som visar hur det ska gå till. I verkligheten minskar Preems utsläpp med en bråkdel av vad som krävs, 0,3 procent per år, och planerna för framtiden är minst sagt oklara.

Preem

Preem är Sveriges i särklass största oljebolag och näst största utsläppskälla av växthusgaser efter SSAB. Men företaget har alltid gjort stor affär av sina investeringar i förnybar energi. Vi är många som minns reklamfilmer där skidlegendaren Gunde Svan sprang runt i skogen och pratade om att tallkottar kunde bli förnybar bensin och diesel.

En av de aktörer som har svalt Preems argumentation är arrangörerna av världens största skidlopp, Vasaloppet. Preem har varit huvudsponsor sedan 2009. Oljebolaget är nu så insyltat i arrangemangen att det allt mer framstår som Sveriges största reklamjippo för ett oljebolag. Preems varumärke syns överallt och leder, enligt Preem själva, till en ökad försäljning av bränslen.

De senaste siffror som finns om Preems bränsleproduktion är från 2023. Enligt årsredovisningen bestod 98 procent av fossila drivmedel, bara drygt två procent var förnybart (figur 1). Det kan påpekas att det är en avsevärt mindre andel än vad den svenska reduktionsplikten för bränslen som säljs på bensinmackar kräver – även sedan den har sänkts: sex procent och från sommaren 2025 tio procent.

Preems omställning

Vasaloppets försvar för samarbetet med Preem är att oljebolaget har höga målsättningar i sitt klimatarbete och hjälper Vasaloppet att ställa om och bli fossilfritt. Exempelvis fick Vasaloppets vd frågan ”Vad representerar Preem för er? i en intervju med Dagens Nyheter. Svaret blev: ”Omställning”.

Så hur ser Preems omställning ut? Alltså skiftet från fossila bränslen till fossilfria. Det viktiga i det sammanhanget är inte produktionen av förnybart bränsle, utan om utsläppen från fossila bränslen minskar. Det är det avgörande för klimatet.

En sådan granskning måste ta hänsyn till bolagets hela utsläpp, inte bara de som sker vid Preems anläggningar i Sverige. Vi behöver räkna in utsläpp som sker som en konsekvens av företagets verksamhet, till exempel vid utvinning av råvaran, transporter och, inte minst, de som orsakas när Preems bensin, diesel och andra bränslen används. Detta kallas utsläpp från hela livscykeln, eller Scope 1–3. Preem kallar det ”hela värdekedjan”.

Tyvärr presenterar inte Preem sådana uppgifter före 2016, så vår granskning av omställningen är begränsad till åren 2016–2023.

Utvecklingen imponerar inte. Förutom 2018, då utsläppen var rekordhöga, ligger de kring 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år under hela perioden. År 2023 var de endast 1,3 miljoner ton lägre än 2016, en minskning med 2,6 procent på åtta år – i genomsnitt 0,32 procent per år. Se figur 2.

Några high-lights från Preems årsredovisningar under perioden:

År 2018, nio år efter att Vasaloppets arrangörer inledde ett samarbete med Preem, var utsläppen rekordhöga – och företaget hade fortfarande inte antagit något mål för minskade utsläpp. Inriktningen för företagets kommunikation hade desto tydligare mål i årsredovisningen: ”Målet är att vi ska uppfattas som det mest hållbara varumärket inom vår bransch.”
Året därpå, 2019, antog Preem för första gången ett långsiktigt klimatmål för verksamheten. Hela ”värdekedjan” skulle bli “klimatneutral” år 2045. Det innebär att alla utsläpp skulle elimineras eller ”kompenseras” på något sätt. (Sådan kompensation är hårt kritiserad, men det går utanför ramarna för dagens ämne.)
Preem ansökte 2016 om tillstånd att få bygga ut sitt fossila raffinaderi i Lysekil och fördubbla utsläppen därifrån. Dessa planer grusades dock av opinionen och övergavs år 2020.
I årsredovisningen för år 2021 angav Preem att företaget hade antagit ett nytt och tuffare klimatmål: utsläppen från hela värdekedjan (scope 1–3) skulle reduceras med 90 procent till 2035 och de utsläpp som inte kunde elimineras skulle kompenseras. Det är ett mål som sammanfaller med Vasaloppets mål som att bli fossilfritt samma år.
I den senaste årsredovisningen (för 2023) finns en ”transitionsplan” som utan förklaring anger att produktionen av fossila bränslen år 2030 beräknas bli 14 miljoner kubikmeter, en minskning med 2,5 miljoner kubikmeter från 2023 (15 procent på sju år). Från 2030 finns ingen uppgift över huvud taget om hur resten av den fossila produktionen ska ersättas, bara att ”den fossila produktionen och den totala produktionskapaciteten anpassas till framtidens lägre behov.”

Utsläpp från raffinaderierna

Preem har två raffinaderier, ett mindre som ligger i Göteborg och det stora raffinaderiet i Lysekil. För att få en bild av omställningen sedan 2009 då Vasaloppet inledde sitt samarbete med Preem, kan vi betrakta utsläppen från enbart raffinaderierna i Sverige, det vill säga scope 1, under perioden 2009–2023. Figur 3.

Bortsett från en nedgång under pandemi-åren 2019 och 2020 är mönstret att utsläppen har minskat något sedan samarbetet med Vasaloppet inleddes 2009, men de ligger kring två miljoner ton per år. Jämfört med 2022 ökade dessutom utsläppen 2023 något.

När vi jämför utsläppen från raffinaderierna 2009 med 2023 ser vi att minskningen är cirka 220,000 ton. Det innebär ungefär tio procent på femton år, eller i genomsnitt 0,7 procent per år.

Framtiden

Preem kommunicerar gärna sina investeringar i produktion av förnybara bränslen, vilket inte är relevant för klimatet om det inte innebär minskade utsläpp av CO2e. I företagets årsredovisningar och andra material är det svårt att hitta uppgifter om hur utsläppen av CO2e i hela värdekedjan ska minska med 90 procent till 2035. En sådan minskning innebär en reduktion med cirka tio procent per år, vilket kan jämföras med reduktionen hittills sedan 2016 : 0,3 procent per år.

Företaget investerar (och kommunicerar) kraftigt i insamling och lagring av växthusgaser (Carbon Capture and Storage, CCS) från raffinaderierna. Tanken är att koldioxid ska filtreras bort från skorstenarna, samlas i tankar, fraktas till Nordnorge med fartyg och sedan pumpas ned i gamla borrhål i Nordsjön.

I årsredovisningen 2018 lovade företaget att ”ha fullskalig insamling och lagring av koldioxid, så kallad CCS, på plats till år 2025”. Det beräknades minska raffinaderiernas utsläpp med ungefär 25 procent. Löftet upprepades i årsredovisningen 2019, men har sedan skjutits upp till år 2030. Många tvivlar på tekniken som är väldigt dyr och osäker, men även om den förverkligas är det en marginell åtgärd som endast minskar företagets utsläpp i hela värdekedjan med högst en procent, 500,000 ton av 50 miljoner.

Den stora frågan för Preems omställning av hela värdekedjan är hur företaget ska minska utsläppen från sina bränslen i utvinnings- och användarledet. De står för merparten av bolagets utsläpp och först här, i ett sekundärt läge, kommer investeringarna i fossilfria bränslen in.

För att ersätta de fossila bränslen som företaget producerar idag krävs i storleksordningen 20 miljoner kubikmeter förnybara bränslen. År 2023 producerade Preem knappt 400,000 kubikmeter och endast 11 procent av råvarorna kom från Sverige. Bolaget planerar att öka sin produktion till fem miljoner ton år 2030. Varifrån resten ska komma är en gåta.

Eller som bolaget skriver i sin årsredovisning: ”Att i hård konkurrens säkra försörjningen av de råvaror som krävs för att nå målet om en klimatneutral värdekedja år 2035 är utmanande.”