Rapport: Börja utfasningen genom att ta bort miljardstödet
I slutet av maj presenteras förslagen från den så kallade utfasningsutredningen. Då får vi veta hur Sverige ska fasa ut bensin- och dieselbilar före år 2030. Ett sådant besked är välkommet, men regeringen behöver börja med att fasa ut det miljardstöd som den betalar till dem idag.
I slutet av maj presenteras förslagen från den så kallade utfasningsutredningen. Då får vi veta hur Sverige ska fasa ut bensin- och dieselbilar före år 2030. Ett sådant besked är välkommet, men regeringen behöver börja med att fasa ut det miljardstöd som den betalar till dem idag.
Förra året såldes 260 000 bensin- och dieselbilar i Sverige. En fjärdedel av dem subventionerades av staten. Stödet uppgick till minst en miljard kronor, troligen betydligt mer.
De kallas laddhybrider eftersom de, förutom förbränningsmotorer som drivs av bensin och diesel, har små elmotorer som gör att de kan köras några mil innan förbränningsmotorn går igång.
New Weather presenterar nu rapporten Bilar som steker planeten. Där avslöjas hur laddhybrider vid verklig körning har 2-4 gånger större utsläpp än vad som sägs i marknadsföringen och i officiella uppgifter.
Ofta hörs glädjerop över att elbilsförsäljningen ökar. Men när vi tittat närmare på siffrorna blir det tydligt att en stor del av “elektrifieringen” består av laddhybrider som vid körning har stora utsläpp, i vissa fall till och med större än en vanlig bensinbil.
Detta är galet av flera anledningar.
Det är en så kallad greenwash som riskerar att – än en gång – drabba förtroendet för bilindustrin och de “gröna lösningar” som läggs fram. Många av de som köper en laddhybrid vill göra en god handling för klimatet och besvikelsen kan bli stor när bilen i själva verket drar mycket mer än vad som utlovades i reklamen.
Det försenar omställningen till bilar med nollutsläpp. Tillverkarna utnyttjar den efterfrågan som finns på rena bilar och försenar omställningen genom att marknadsföra sina bensin- och dieselbilar som alternativ till elbilar. Försäljningsframgångarna för laddhybrider går åtminstone delvis ut över försäljningen av elbilar.
Det skapar fel i statistiken. Myndigheter tar fram statistik över bilarnas klimatpåverkan och den används av politiker och tjänstepersoner i Sverige, EU och FN. Men beräkningarna utgår från WLTP:s uppgifter – inte de verkliga utsläppen. Det betyder att utsläppen är större än vad vi tror.
Det styr upphandlingen åt fel håll. Ett starkt verktyg i klimatarbetet är att ställa krav på kommuners, regioners och myndigheters upphandling. Bonus-malus-systemets kriterier avgör vad som kallas miljöbilar och därmed styr det vad som upphandlas. I tron att de köper en klimatvänlig bil kan de som sköter upphandlingen av fordon då bestämma att köpa in stora SUV:ar som Mitsubishi Outlander, med verkliga utsläpp på 127 gram per kilometer.
Det är en fossil subvention. Staten och skattebetalarna betalar ut avsevärda belopp i stöd för inköp av laddhybrider eftersom de uppger låga utsläpp. Med tanke på hur stora de verkliga utsläppen verkar vara är det inte bara ett slöseri – det motverkar politikens mål och innebär en statlig subvention av stora och tunga bensin- och dieselbilar.
Hur har det kunnat bli så här? Grundproblemet är stora brister i den metod som används för att beräkna hybridernas utsläpp, WLTP. I den antar man att bilarna huvudsakligen körs korta sträckor och att batteriet är laddat vid start. Så ser inte verkligheten ut.
Problemet förstärks sedan av att branschen marknadsför hybriderna som elbilar och att politiker har valt att låta laddhybrider ingå i stödsystemet för miljöbilar, bonus-malus.
Sverige bör snarast införa ett stoppdatum för försäljning av bilar med förbränningsmotor. Det ger långsiktiga signaler till hela branschen. Prioritet måste dock ligga på omedelbara åtgärder för att bromsa försäljningen av bilar med förbränningsmotorer nu.
Mest akut är att reformera bonus-malus-systemet så att bilar som helt eller delvis drivs av bensin eller diesel – inklusive laddhybrider – utesluts. På EU-nivå behöver WLTP-systemet revideras så att det blir relevant, liksom systemet med utsläppskrav på nya bilar.
Lagstiftning och regelverk måste ändras så att de stoppar reklam för produkter som förstör jordens klimat, inklusive laddhybrider och andra bilar med förbränningsmotorer. Media behöver i väntan på detta ta eget ansvar för vad de förmedlar i sina annonser och reportage.
Bilbranschen måste omedelbart sluta marknadsföra laddhybrider som klimatvänliga och elektriska. Branschen och myndigheter behöver skilja tydligt mellan elbilar och bilar med förbränningsmotor i både statistik och kommunikation.
Allt till alla blir noll för klimatet
Det senaste året har vi alla upplevt att samhället kan ställa om i en större omfattning och en större hastighet än vi någonsin kunnat drömma om. Samma målmedvetenhet och tempo krävs för att hejda klimatkrisen. Ändå är det som att världen nu laddar för att återgå i samma gamla fotspår.
Det senaste året har vi alla upplevt att samhället kan ställa om i en större omfattning och en större hastighet än vi någonsin kunnat drömma om. Samma målmedvetenhet och tempo krävs för att hejda klimatkrisen. Ändå är det som att världen nu laddar för att återgå i samma gamla fotspår.
Ta bara regeringens infrastrukturproposition som exempel. Trafikverkets underlag fick mycket kritik för att inte ta klimatet på allvar. Och när propositionen väl nådde offentlighetens ljus blev det tydligt att än en gång vinner strategin “allt åt alla”. Där finns satsningar som ska göra alla nöjda och som sopar målkonflikterna under mattan.
Den som vill ha järnväg får det och den som vill ha motorvägar likaså. Den som vill att längre och tyngre lastbilar ska kunna rulla på vägarna får också en del av kakan. Att trafiken ska fortsätta öka är en grundläggande förutsättning, allt annat verkar vara otänkbart. Av Trafikverket givet. Problemet är att allt till alla inte löser de gigantiska miljöutmaningar vi står inför. Poltics-as-usual är en återvändsgränd.
I Klotets inslag förra veckan lyfts fler kritiska röster. En av de tydligaste är Anders Roth från IVL som konstaterar att regeringens ensidiga fokus på biodrivmedel och elektrifiering kan invagga oss i en “falsk trygghet”. Det blir en stark politisk signal om att minskade transporter inte behövs och att fortsätta med politics-as-usual. Dessutom bygger det på en ökad användning av biodrivmedel med 70 procent jämfört med idag, en nivå som är ohållbar både ur ett nationellt och globalt perspektiv. Redan idag står Sveriges import av biodieseln HVO för en tredjedel av världsproduktionen.
Mot denna bakgrund är det uppfriskande med den nylanserade internationella kampanjen Car free megacities med utgångspunkt från Paris, New York och London. Kampanjen syftar till att skapa en stad och en utveckling som bygger på människor och miljöhänsyn mer än på framfart för bilar.
När regeringen och dess samarbetspartier nu sätter sig ned för att ta nästa steg i infra-planeringen uppmanar vi dem att ta intryck av Paris, New York och London, som alla tre tagit tillfället i akt att minska på bilarnas yta till förmån för människornas under den pågående pandemin. De har gripit tag i det “möjlighetsfönster” som Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen att göra. Då behövs inga statliga miljarder till motorvägsprojekt i våra städer. Den tiden är förbi.
Anna Jonsson
Jeeps "ekologiska SUV" anmäls till Konsumentverket
New Weather har idag anmält reklam från biltillverkaren Jeep till Konsumentverket och Reklamombudsmannen. Vi anser att reklamen är grovt vilseledande och “påverkar den genomsnittliga konsumentens möjligheter att fatta ett välinformerat affärsbeslut”. Därmed strider den mot god affärssed enligt marknadsföringslagen 5 § och 6 §.
New Weather har idag anmält reklam från biltillverkaren Jeep till Konsumentverket och Reklamombudsmannen. Vi anser att reklamen är grovt vilseledande och “påverkar den genomsnittliga konsumentens möjligheter att fatta ett välinformerat affärsbeslut”. Därmed strider den mot god affärssed enligt marknadsföringslagen 5 § och 6 §.
“Bilen i reklamen, en Compass 4XE, är en SUV som delvis eller i huvudsak drivs av bensin vid genomsnittlig körning. Trots detta är annonsens rubrik ‘Ekologisk mobilitet’. Brödtexten ger inte information om på vilket sätt bilen är ‘ekologisk’ eller att bilen främst eller delvis drivs av fossila bränslen. Den innehåller heller inga uppgifter om utsläpp av koldioxid. Den genomsnittliga konsumenten får intrycket att det handlar om en mycket miljövänlig bil, troligen en bil helt utan utsläpp.”
Reklam för Jeep brukar traditionellt handla om att föraren kan bemästra den vilda naturen genom att köra märkets terränggående fordon i krävande miljöer. Lera, branta berg, översvämningar. sandöken, snöstorm, sumpskogar – ingenting stoppar en Jeep.
Men kanske har företagets reklamskapare tittat lite för djupt i naveln eller glaset (eller båda) när de skrev text och rubriker till reklamen för den senaste versionen av Compass: “Ekologisk mobilitet” och “Inspired by nature”. På hemsidan kan vi även läsa att bilen är en del av “ett nytt ekosystem” av mobilitetstjänster.
Compass är en traditionell bensindriven SUV som har funnits i Jeeps sortiment sedan 2007. Nu har den fått batteri och en liten elektrisk hjälpmotor på 60 hästkrafter som enligt tillverkaren ger bilen en elektrisk räckvidd på fyra mil, förutsatt att batteriet är fulladdat.
Bilens koldioxidutsläpp varierar beroende på utrustning, men ligger enligt Jeep på mellan 49 och 55 gram per kilometer. Med en genomsnittlig körsträcka ger den ett årligt utsläpp på närmare ett ton koldioxid.
Oberoende analyser visar dock att utsläpp från laddhybrider är två till fyra gånger större i verkligheten än i reklamen. Om det stämmer även för Compass, är de verkliga utsläppen snarare upp till 3,3 ton koldioxid per år.
Den som köper en genomsnittlig version av den ”ekologiska” SUV:en efter 1 april 2021 får ett statligt stöd på 14 101 kronor.