Rådet talar klarspråk

Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson vid presentationen av rådets årliga granskning.

Nu har Klimatpolitiska rådet publicerat sin rapport för 2023. Budskapet är tydligt; utsläppen ökar och det sker på grund av regeringens politiska beslut, vilket inte har hänt på tjugo år. Det är ett trendbrott. Sverige har förlorat styrfarten. 

Ingen är väl egentligen förvånad, detta är ju något som utspelat sig för öppen ridå; sänkta bränsleskatter, villkorslösa ersättningar för elräkningar, slopat stöd för elbilar och stopp för reformeringen av reseavdraget, bara för att nämna några. 

Vad är då miljöministerns respons? Romina Pourmokhtari berör inte ens rådets övergripande kritik – de ökande utsläppen och den ändrade kursen – förrän hon får en rak fråga. Då hänvisar hon (återigen) till att lösningarna kommer att presenteras i den klimatpolitiska handlingsplanen senare i år. Annars är det bara snabbare tillståndsprocesser och ökad elproduktion till konkurrenskraftiga priser för hela slanten. 

Bara för en dryg vecka sedan publicerades den senaste IPCC-rapporten som är tydlig med att läget är mer riskabelt nu jämfört med bara den förra IPCC-rapporten: “Klimatrisker och andra risker kommer att interagera i allt högre grad och leda till sammansatta risker och kaskadrisker som är mer komplexa och svårare att hantera” (inofficiell översättning av SMHI) 

Regeringen anser sig ändå ha tid och råd att öka utsläppen. Hur påverkas vi som medborgare när staten själv tar sig denna rätt? Vem vill låta bilen stå när staten trycker på gasen? 

Det blir tydligt var regeringens värderingar ligger och det blir statligt sanktionerat att tänka likadant och göra detsamma. Du behöver inte minska din elkonsumtion när priserna rusar, du får ju ersättning längre fram (och ingen behöver veta att du har fått den). 

Behovet av att minska konsumtionen är en blind fläck för regeringen. Det lär knappast bli något som den kommer ta sig an helhjärtat i framtiden heller. Men kanske kan rådets rekommendation nummer sex ändå leda till någon typ av eftertanke, att samhället behöver bli mindre känsligt för framtida resursprischocker genom att bland annat effektivisera energi-, material- och produktanvändningen. 

Det återstår för oss alla som vill se en politik som håller sig inom planetens gränser att fortsätta argumentera och driva konkreta, förslag som kan minska utsläppen i den takt som krävs. Och inleda samtal om vilka värderingar som bör vara vägledande i vårt samhälle, kring middagsbord såväl som i den offentliga debatten. För värderingar är helt centrala för att få till förändring. Det konstaterar Bi Puranen, från World Values Survey, vid lanseringen av Klimatpolitiska rådets rapport, och det kommer vi ta fasta på.

Varför säger en del att en snabb omställning är omöjlig?

Bild: Miguel Bruna

Den blåbruna regeringen har lagt ned Miljödepartementet och är i färd med att nedmontera miljöpolitiken; miljardbelopp satsas på fossila subventioner, drastiska nedskärningar görs på biologisk mångfald och små lokala kärnkraftverk framställs som lösningen på i stort sett alla problem. Det är lätt att känna sig nedslagen och modstulen.

Kommer du ihåg vad som hände för bara några år sedan? Då tog politikerna krafttag för att lösa en annan kris. Det känns länge sedan nu, men jag tänker förstås på pandemin.

År 2020 arbetade jag på samordningskansliet för Miljöpartiet på Regeringskansliet. Strax före jul fick jag ett förslag på mitt bord om att lägga ner flyget från Storbritannien och Danmark till Sverige. Min uppgift var att bekräfta om Miljöpartiet var okej med beslutet. Mina kollegor hade åkt på jullov och jag kände mig ganska ensam i den stora fyrkantiga byggnaden och det här stora beslutet. Men Miljöpartiets högsta statssekreterare bekräftade: Säg bara ja. Samma dag stoppades flygresorna från Storbritannien till Sverige.

Varför sa ingen att detta var möjligt? 

Många år före pandemin tog Miljöpartiet strid för flygskatten och högerpartierna blev rasande. Själv hade jag aldrig ens övervägt möjligheten att stänga ned flyget genom ett förbud. Och så var det gjort, bara sådär. Okej, jag vet att det inte var en permanent stängning, men fortfarande en stor grej.

En snabb omställning hade skett bokstavligen över en natt. För att dela lärdomarna från pandemin har vi gjort denna animation som visar att: Pandemin var en katastrof, men visade på möjligheterna till en snabb omställning.

Andra lärdomar från pandemin: 

• Mer “hemester”. I genomsnitt 76 procent av alla semesterbokningar 2021 gällde så kallade "staycations" (vilket kan innebära semester antingen i eller nära ditt hem, eller i din egen region eller land), en ökning med 18 procent jämfört med föregående år. Läs mer: The ‘staycation’ is here to stay

• Ökad cykling. Data från över 100 europeiska städer visade ökad cykling på mellan 11 och 48 procent, vilket genererade hälsofördelar på någonstans mellan 1 och 7 miljarder dollar. Läs mer: Getting on your bike

• Minskat matsvinn. I november 2020 var matsvinnet i Storbritannien 22 procent lägre än föregående år. Läs mer: Hello good food – goodbye waste

En omställning sker nu också med anledning av energikrisen. Europeiska rådet har exempelvis beslutat om ett frivilligt reduktionsmål på 10 procent av bruttoelförbrukningen under denna vinter för medlemsländerna. Samt ett obligatoriskt reduktionsmål på 5 procent av elförbrukningen när belastningen är som störst. På lokal nivå vidtas också åtgärder, i Malmö stad serverar skolorna nu mer vegetarisk mat på grund av högre priser.

På nationell nivå händer det inte lika mycket. Men häromveckan monterade Greenpeace ned Miljödepartementets skylt. Den kommer nu att åka rundtur mellan olika miljöorganisationer. För det är många som vill något annat och som ser möjligheterna. Det finns bevis på att det är möjligt. För inspiration och konkreta exempel, kolla gärna även dessa animationer och fakta-blad.

Anna Jonsson

Stockholm inför förbud mot fossil reklam

Stockholms stad meddelade idag att den har som mål att införa ett förbud mot fossil reklam, sponsring och andra samarbeten som driver användningen av fossila bränslen. Utformningen av ett sådant förbud ska utredas under 2023.

New Weather Sverige har tillsammans med Greenpeace kämpat för detta i mer än ett år. I oktober 2021 publicerade vi en gemensam debattartikel i Aftonbladet där vi krävde att Stockholm skulle vidta åtgärder för ett fossilreklamförbud inför Sthlm+50-konferensen. Vid den tiden fanns en högermajoritet i stadshuset, där även miljöpartiet ingick och det blev inget beslut.

Efter valet i september 2022 har situationen förändrats och den rödgröna majoriteten (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet), har tagit ställning för att ställa sig bakom ett fossilreklamförbud i Stockholm. Beslutet ingår i stadens budget för 2023.

Det formella beslutet lyder: “Kommunstyrelsen ska tillsammans med Stockholms Stadshus AB utreda, i syfte att införa, förbud mot reklam, sponsring och andra samarbeten som driver fossilbränsleanvändning.”

Stockholms Stadshus AB består av alla de bolag som ägs av kommunen, såsom fastighetsbolag, parkeringsplatser, hamnar, skolor, allmännyttor, idrottsanläggningar mm.

I beslutets formulering ingår sponsring, vilket är mycket bra. På presskonferensen förkunnade Åsa Lindhagen, som representerar Miljöpartiet, också att det inte blir fler förhandlingar eller samarbeten med organisationer som avser att öka flygresorna, istället ska Stockholm utropas som destination för tågresande.

Medan det formella beslutet är att genomföra en utredning, säger beslutet tydligt att syftet är att införa ett sådant förbud. Nu måste vi se till att utredningen genomförs på ett opartiskt sätt och att rekommendationerna är tydliga och strikta.

Det finns nu stor chans att Stockholm blir den första staden i Sverige att införa ett fossilt annonsförbud. Kommunfullmäktige i Lund och Örebro är båda på väg att behandla motioner med förslag om förbud mot fossil reklam och vi uppmanar dem nu att ta samma tydliga ställning som Stockholms stad. De har fortfarande chansen att bli först.

Beslutet i Stockholm är ett stort steg framåt och ett ljus i tunneln i ett läge där den blåbruna regeringen avvecklar den nationella miljöpolitiken.

Läs mer om fossil reklam på Badvertising.se

Koll på budgeten

På tisdag den 8 november kommer den blåbruna regeringens första budget. I rapporten Så vill de blåbruna partierna ändra klimat- och miljöpolitiken gick vi igenom partiernas budgetmotioner från förra hösten för att se vilka frågor de driver. I den här korta uppföljningen ger vi några tips om saker som det kan vara värt att hålla ögonen på när budgeten kommer. En del har redan presenterats av regeringen, men det kommer säkert att finnas mer.

1. Vad händer inom utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård? Här finns de flesta anslagen som syftar till att minska klimatutsläpp och förlust av biologisk mångfald. Vilka anslag kommer att ändras och hur?

2. Även om de flesta anslagen finns inom UO20, finns det fler anslagsområden som är relevanta. Bistånd, samhällsbyggnad, energi, kommunikationer och areella näringar är de viktigaste.

3. Utgifterna är bara det den ena sidan av myntet, skatterna är minst lika viktiga. Vilka skatteförändringar kan vi räkna med?

4. Politikens inriktning. Denna första budget säger inte allt. Det tar tid att få ihop en statsbudget och i viss mån har den nya regeringen varit hänvisad till att använda underlag som den förra regeringen tog fram. Många av regeringens förslag från Tidöavtalet måste också utredas. I varje utgiftsområde finns ett avsnitt som heter Politikens inriktning, där kan det gå att läsa ut vad som kommer att hända på sikt.

5. Miljöredovisningen. Enligt Klimatlagen måste regeringen i budgeten presentera en redovisning av hur den påverkar utsläppen av växthusgaser. Hittills har den legat som bilaga till UO20.