Är det fler strandnära hus som behövs?
Översvämningar och skyfall och värmerekord runtom i världen. Helt nya magnituder av väder. Obehagliga väder. Farliga väder. Det är inte fler strandnära bostäder eller ökad avverkning av skog som behövs.
Översvämningar och skyfall och värmerekord runtom i världen. Helt nya magnituder av väder. Obehagliga väder. Farliga väder.
Forskare säger att detta är bortom deras egna prognoser. Detta har de inte kunnat förutse. Inte redan vid 1,2 grader. Det kommer varningsignaler om att golfströmmen är på väg att rubbas. Den har inte varit så här svag på 1 600 år, och den kan vara på väg att helt stanna av. Niklas Boers från Potsdaminsititutet konstaterar att sannolikheten för denna typ av händelse med extremt stor påverkan ökar med varje gram av koldioxid som adderas till atmosfären. I kölvattnet av allt detta beskriver andra forskare att de svenska klimatmålen är för lågt satta.
Samtidigt har vi levt i sommarsemestern. Den har lunkat på. Humlor som surrar förtroendeingivande och vattnet som svalkar våra överhettade kroppar. Regeringskrisen avvärjdes strax efter midsommar. Typ i alla fall. En och annan har återupptagit flygresor till utlandet. Många har tagit bilen till landstället. Allt återgår till det normala. Lugnt och skönt.
Jag får lust att skrika. Högt. Det gör ont att se och förstå att klimatförändringarna är här och nu och med sådan kraft. Och samtidigt se vår oförmåga, både till förändring och ens till samtal. DN rapporterar. Och de gör det bra. Men vad händer sedan? Var är upproren, de radikala kraven på förändring?
“Inte ger man fan i politiken för att man är konventionell”, sjöng Marie Bergman. Nej, ingen av oss kommer undan. Och det konventionella är i högsta grad politiskt. Det är orsaken till de förändringar vi ser. Normer kring välstånd och livsstil. Vad som är det normala att göra i ett mänskligt liv. Normer som vi själva också bidrar till att förstärka eller att förändra.
Kanske är semesterlugnet bara en chimär. Den där regeringskrisen är inte helt och hållet avstyrd. Kvar på bordet finns också två andra helt centrala miljöfrågor; strandskyddet och skogen. Centern har - av alla politiska frågor i hela samhället – valt att ta strid för två som urholkar miljöskydd, varav en kan bidra till att fler drabbas av översvämningar i framtiden.
Det är inte fler strandnära bostäder eller ökad avverkning av skog som behövs. Det är kraftfulla åtgärder som snabbt och effektivt minskar vår klimat- och miljöpåverkan både nu och i framtiden. I ett första steg till exempel rejält höjd koldioxidskatt, stopp för investeringar i fossil infrastruktur såsom vägar och flygplatser samt snabb avveckling av fossila subventioner.
Pandemin har gett oss insikten om att politisk förändring kan äga rum väldigt fort. Det som krävs är politisk handlingskraft och inte minst acceptans och stöd hos oss medborgare. De allra flesta känner nog en klump i magen och inser att den nivå av konsumtion vi har idag inte funkar. Då kan vi inte äga och köra bil som vi gör nu, vi kan inte återgå till 2010-talets flyghets över världen eller köpa lika mycket grejer … Men det kommer ju inte innebära att vi inte kan åka bil eller flyga eller konsumera över huvud taget. Bara göra det i mindre utsträckning. Det är väl inte orimligt egentligen?
Anna Jonsson
Annonsen för Jeeps "ekologiska" ladd-SUV fälld
I april anmälde vi en annons för Jeep Compass, en laddhybrid som huvudsakligen drivs av bensin. I annonsen påstods det att denna SUV på något konstigt sätt erbjöd “ekologisk mobilitet”. Annonsen fälldes av Reklamombudsmannen.
Bild: FCA Sweden, Jeep.se (bilden är beskuren).
Den 30 april anmälde New Weather Sverige biltillverkaren Jeeps annons för SUV:en Compass till Konsumentverket och Reklamombudsmannen. Annonsen fanns på bilföretagets hemsida under vintern och våren 2021. Vi ansåg att den var grovt vilseledande.
“Bilen i reklamen, en Compass 4XE, är en SUV som delvis eller i huvudsak drivs av bensin vid genomsnittlig körning. Trots detta är annonsens rubrik ‘Ekologisk mobilitet’. Brödtexten ger inte information om på vilket sätt bilen är ‘ekologisk’ eller att bilen främst eller delvis drivs av fossila bränslen. Den innehåller heller inga uppgifter om utsläpp av koldioxid. Den genomsnittliga konsumenten får intrycket att det handlar om en mycket miljövänlig bil, troligen en bil helt utan utsläpp.”
Reklamombudsmannen beslutade att granska annonsen och begärde en förklaring från annonsören, FCA Sweden, den svenska grenen av bilkoncernen Fiat Chrysler Automobile. Förutom Jeep importerar och säljer bolaget bland annat Alfa Romeo, Fiat, Chrysler, Dodge, Lancia och Maserati.
I sitt svar menade FCA att ordvalet i rubriken var ett fel som hade uppstått “i den automatiserade översättningsprocess som initieras av annonsörens huvudkontor.”
Vilket främmande ord som felaktigt hade översatts till ekologisk framgår inte. FCA förklarar inte heller vad som skulle ha stått istället eller varför ingen på företaget hade upptäckt felet trots att annonsen hade legat på hemsidan länge.
Den 31 maj instämde Reklamombudsmannen i vår uppfattning. Annonsen fälldes med följande motivering: “Reklamombudsmannen finner att reklamen innehåller ett vilseledande miljöpåstående. Den strider därmed mot artiklarna 5 och D1 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.”
Reklamombudsmannen menar vidare att “en genomsnittskonsument sannolikt uppfattar påståendet ‘Ekologisk mobilitet’, i den aktuella kontexten, som att den marknadsförda bilmodellen är ekologisk. Reklamen innehåller därför ett vilseledande miljöpåstående och strider därmed mot artikel 5 och D1 i ICC:s regler. Enligt artikel 24 i ICC:s regler är en rättelse i efterhand i och för sig önskvärd om marknadskommunikationen strider mot reglerna, men det medför inte att överträdelsen blir försvarlig.”
Bild: FCA Sweden, Jeep.se (bilden är beskuren).
FCA har nu ändrat rubriken på hemsidan till “En ny era av mobilitet”.
Biltillverkarnas marknadsföring av laddhybrider är ibland hårresande i försöken att få dessa fake-elbilar att framstå som elbilar. Vi ska tro att en laddhybrid är en elbil och att alla “laddbara” bilar har mycket låga utsläpp av klimatgaser. På Jeeps hemsida antyder företaget i både bilder och texter att Compass är en elbil. Bland Frågor och svar hittar man exempelvis följande:
“Vilken typ av elbil kommer Jeep Renegade och Compass 4xe att vara?
Jeep Renegade och Compass 4xe kommer att vara en Plug-In Hybrid Electric 4x4 Fordon, utrustad med en bensinmotor, som driver framhjulen, och en elmotor, som driver bakhjulen och förbättrar terrängförmågan.“
Fler anmälningar hänger i luften.
Enligt officiella uppgifter släpper Compass ut 49–55 gram koldioxid per kilometer och staten subventionerar bilen genom en bonus på 12 935 – 16 433 kronor. Hur mycket koldioxid bilen släpper ut vid verklig körning är okänt, men flera rapporter visar att andra laddhybrider släpper ut två till fyra gånger mer i verkligheten än i de officiella siffrorna. Om dessa siffror används skulle köparen istället betala upp till 16 000 kronor högre skatt.
Rapport: Börja utfasningen genom att ta bort miljardstödet
I slutet av maj presenteras förslagen från den så kallade utfasningsutredningen. Då får vi veta hur Sverige ska fasa ut bensin- och dieselbilar före år 2030. Ett sådant besked är välkommet, men regeringen behöver börja med att fasa ut det miljardstöd som den betalar till dem idag.
I slutet av maj presenteras förslagen från den så kallade utfasningsutredningen. Då får vi veta hur Sverige ska fasa ut bensin- och dieselbilar före år 2030. Ett sådant besked är välkommet, men regeringen behöver börja med att fasa ut det miljardstöd som den betalar till dem idag.
Förra året såldes 260 000 bensin- och dieselbilar i Sverige. En fjärdedel av dem subventionerades av staten. Stödet uppgick till minst en miljard kronor, troligen betydligt mer.
De kallas laddhybrider eftersom de, förutom förbränningsmotorer som drivs av bensin och diesel, har små elmotorer som gör att de kan köras några mil innan förbränningsmotorn går igång.
New Weather presenterar nu rapporten Bilar som steker planeten. Där avslöjas hur laddhybrider vid verklig körning har 2-4 gånger större utsläpp än vad som sägs i marknadsföringen och i officiella uppgifter.
Ofta hörs glädjerop över att elbilsförsäljningen ökar. Men när vi tittat närmare på siffrorna blir det tydligt att en stor del av “elektrifieringen” består av laddhybrider som vid körning har stora utsläpp, i vissa fall till och med större än en vanlig bensinbil.
Detta är galet av flera anledningar.
Det är en så kallad greenwash som riskerar att – än en gång – drabba förtroendet för bilindustrin och de “gröna lösningar” som läggs fram. Många av de som köper en laddhybrid vill göra en god handling för klimatet och besvikelsen kan bli stor när bilen i själva verket drar mycket mer än vad som utlovades i reklamen.
Det försenar omställningen till bilar med nollutsläpp. Tillverkarna utnyttjar den efterfrågan som finns på rena bilar och försenar omställningen genom att marknadsföra sina bensin- och dieselbilar som alternativ till elbilar. Försäljningsframgångarna för laddhybrider går åtminstone delvis ut över försäljningen av elbilar.
Det skapar fel i statistiken. Myndigheter tar fram statistik över bilarnas klimatpåverkan och den används av politiker och tjänstepersoner i Sverige, EU och FN. Men beräkningarna utgår från WLTP:s uppgifter – inte de verkliga utsläppen. Det betyder att utsläppen är större än vad vi tror.
Det styr upphandlingen åt fel håll. Ett starkt verktyg i klimatarbetet är att ställa krav på kommuners, regioners och myndigheters upphandling. Bonus-malus-systemets kriterier avgör vad som kallas miljöbilar och därmed styr det vad som upphandlas. I tron att de köper en klimatvänlig bil kan de som sköter upphandlingen av fordon då bestämma att köpa in stora SUV:ar som Mitsubishi Outlander, med verkliga utsläpp på 127 gram per kilometer.
Det är en fossil subvention. Staten och skattebetalarna betalar ut avsevärda belopp i stöd för inköp av laddhybrider eftersom de uppger låga utsläpp. Med tanke på hur stora de verkliga utsläppen verkar vara är det inte bara ett slöseri – det motverkar politikens mål och innebär en statlig subvention av stora och tunga bensin- och dieselbilar.
Hur har det kunnat bli så här? Grundproblemet är stora brister i den metod som används för att beräkna hybridernas utsläpp, WLTP. I den antar man att bilarna huvudsakligen körs korta sträckor och att batteriet är laddat vid start. Så ser inte verkligheten ut.
Problemet förstärks sedan av att branschen marknadsför hybriderna som elbilar och att politiker har valt att låta laddhybrider ingå i stödsystemet för miljöbilar, bonus-malus.
Sverige bör snarast införa ett stoppdatum för försäljning av bilar med förbränningsmotor. Det ger långsiktiga signaler till hela branschen. Prioritet måste dock ligga på omedelbara åtgärder för att bromsa försäljningen av bilar med förbränningsmotorer nu.
Mest akut är att reformera bonus-malus-systemet så att bilar som helt eller delvis drivs av bensin eller diesel – inklusive laddhybrider – utesluts. På EU-nivå behöver WLTP-systemet revideras så att det blir relevant, liksom systemet med utsläppskrav på nya bilar.
Lagstiftning och regelverk måste ändras så att de stoppar reklam för produkter som förstör jordens klimat, inklusive laddhybrider och andra bilar med förbränningsmotorer. Media behöver i väntan på detta ta eget ansvar för vad de förmedlar i sina annonser och reportage.
Bilbranschen måste omedelbart sluta marknadsföra laddhybrider som klimatvänliga och elektriska. Branschen och myndigheter behöver skilja tydligt mellan elbilar och bilar med förbränningsmotor i både statistik och kommunikation.
Allt till alla blir noll för klimatet
Det senaste året har vi alla upplevt att samhället kan ställa om i en större omfattning och en större hastighet än vi någonsin kunnat drömma om. Samma målmedvetenhet och tempo krävs för att hejda klimatkrisen. Ändå är det som att världen nu laddar för att återgå i samma gamla fotspår.
Det senaste året har vi alla upplevt att samhället kan ställa om i en större omfattning och en större hastighet än vi någonsin kunnat drömma om. Samma målmedvetenhet och tempo krävs för att hejda klimatkrisen. Ändå är det som att världen nu laddar för att återgå i samma gamla fotspår.
Ta bara regeringens infrastrukturproposition som exempel. Trafikverkets underlag fick mycket kritik för att inte ta klimatet på allvar. Och när propositionen väl nådde offentlighetens ljus blev det tydligt att än en gång vinner strategin “allt åt alla”. Där finns satsningar som ska göra alla nöjda och som sopar målkonflikterna under mattan.
Den som vill ha järnväg får det och den som vill ha motorvägar likaså. Den som vill att längre och tyngre lastbilar ska kunna rulla på vägarna får också en del av kakan. Att trafiken ska fortsätta öka är en grundläggande förutsättning, allt annat verkar vara otänkbart. Av Trafikverket givet. Problemet är att allt till alla inte löser de gigantiska miljöutmaningar vi står inför. Poltics-as-usual är en återvändsgränd.
I Klotets inslag förra veckan lyfts fler kritiska röster. En av de tydligaste är Anders Roth från IVL som konstaterar att regeringens ensidiga fokus på biodrivmedel och elektrifiering kan invagga oss i en “falsk trygghet”. Det blir en stark politisk signal om att minskade transporter inte behövs och att fortsätta med politics-as-usual. Dessutom bygger det på en ökad användning av biodrivmedel med 70 procent jämfört med idag, en nivå som är ohållbar både ur ett nationellt och globalt perspektiv. Redan idag står Sveriges import av biodieseln HVO för en tredjedel av världsproduktionen.
Mot denna bakgrund är det uppfriskande med den nylanserade internationella kampanjen Car free megacities med utgångspunkt från Paris, New York och London. Kampanjen syftar till att skapa en stad och en utveckling som bygger på människor och miljöhänsyn mer än på framfart för bilar.
När regeringen och dess samarbetspartier nu sätter sig ned för att ta nästa steg i infra-planeringen uppmanar vi dem att ta intryck av Paris, New York och London, som alla tre tagit tillfället i akt att minska på bilarnas yta till förmån för människornas under den pågående pandemin. De har gripit tag i det “möjlighetsfönster” som Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen att göra. Då behövs inga statliga miljarder till motorvägsprojekt i våra städer. Den tiden är förbi.
Anna Jonsson