Det senaste året har vi alla upplevt att samhället kan ställa om i en större omfattning och en större hastighet än vi någonsin kunnat drömma om. Samma målmedvetenhet och tempo krävs för att hejda klimatkrisen. Ändå är det som att världen nu laddar för att återgå i samma gamla fotspår. 

Ta bara regeringens infrastrukturproposition som exempel. Trafikverkets underlag fick mycket kritik för att inte ta klimatet på allvar. Och när propositionen väl nådde offentlighetens ljus blev det tydligt att än en gång vinner strategin “allt åt alla”. Där finns satsningar som ska göra alla nöjda och som sopar målkonflikterna under mattan.

Den som vill ha järnväg får det och den som vill ha motorvägar likaså. Den som vill att längre och tyngre lastbilar ska kunna rulla på vägarna får också en del av kakan. Att trafiken ska fortsätta öka är en grundläggande förutsättning, allt annat verkar vara otänkbart. Av Trafikverket givet. Problemet är att allt till alla inte löser de gigantiska miljöutmaningar vi står inför. Poltics-as-usual är en återvändsgränd. 

I Klotets inslag förra veckan lyfts fler kritiska röster. En av de tydligaste är Anders Roth från IVL som konstaterar att regeringens ensidiga fokus på biodrivmedel och elektrifiering kan invagga oss i en “falsk trygghet”. Det blir en stark politisk signal om att minskade transporter inte behövs och att fortsätta med politics-as-usual. Dessutom bygger det på en ökad användning av biodrivmedel med 70 procent jämfört med idag, en nivå som är ohållbar både ur ett nationellt och globalt perspektiv. Redan idag står Sveriges import av biodieseln HVO för en tredjedel av världsproduktionen. 

Mot denna bakgrund är det uppfriskande med den nylanserade internationella kampanjen Car free megacities med utgångspunkt från Paris, New York och London. Kampanjen syftar till att skapa en stad och en utveckling som bygger på människor och miljöhänsyn mer än på framfart för bilar. 

När regeringen och dess samarbetspartier nu sätter sig ned för att ta nästa steg i infra-planeringen uppmanar vi dem att ta intryck av Paris, New York och London, som alla tre tagit tillfället i akt att minska på bilarnas yta till förmån för människornas under den pågående pandemin. De har gripit tag i det “möjlighetsfönster” som Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen att göra. Då behövs inga statliga miljarder till motorvägsprojekt i våra städer. Den tiden är förbi. 

Anna Jonsson